onsdag 27 februari 2013

Tantsnusk

Jag gillar att läsa. Hade en ambition i början av denna blogg, då jag skulle betygsätta det jag läser men har inte hunnit med, så jag lägger ner den biten.

Jag gillar all sorts litteratur, både kärleksdrama, deckare, skräck, sci-fi osv. Jag vet att man inte "ska" tycka om kärleksdraman om man på något vis vill verka kultiverad. Jag vill inte verka kultiverad. Miljöbeskrivningen i dessa böcker kan vara intressant. Som den jag läser nu om flygande brandmän i Missoula.

Här är verklighetens flygande brandmän i Missoula

Det jag däremot stör mig på är sexet i dessa böcker.
Det ska ju vara upphetsande och romantiskt, är det tänkt. Jag tycker det bara är... konstigt. Antingen för osmakligt eller för overkligt. Jag minns att jag, som väldigt ung, tyckte om dessa beskrivningar, och ja... jag upplevde dom som erotiska. Då var jag dock oskuld och oerfaren.

Läste nyligen, i denna bok, om en kvinna som blev kysst av en man och det kändes som om hennes huvud vart bortskjutet. Tog mig en stund å fatta om denna upplevelse var bra eller dålig. Den var tydligen bra?!

Vidare så beskrivs ett par av de hetaste stunderna med ord som "Självkontrollens alla kedjor brast, galenskapen bröt ut" samt "När han var inuti henne väckte varje långsam rörelse eko i hans hjärta, hammare mot städ". För mig är det som grekiska. Jag har aldrig upplevt sex som att självkontrollens kedjor har brustit. Skulle sambon dessutom vid ett hett tillfälle mumla något om hammare mot städ så skulle jag nog börja oroa mig.

Är det svårt att verkligen beskriva sex på ett bra sätt? Eller tycker människor om denna sorts beskrivning? Har jag kanske missat något? Eller kanske det bara är jag som börjar bli gammal? Men hallå... man brukar ju kalla denna sort av böcker för "tantsnusk". Å äldre än tant är jag då INTE! :)

Bilden kommer i från Answers

måndag 25 februari 2013

I bland kan man undra...

...hur folk tänker!
När min moster var ca 7 år så fick hon ett par skridskor från sin morbror och hans fru.
Dom sa: "Sätt bara på dig lite sockor så passar de, och du kommer snart växa i dom".
Min moster är i dag 66 år och hon har ännu inte vuxit i dom :) De är i storlek 42.



Gogumman växer för fort. Eller, nej, hon växer helt normalt men det går för fort...*host*..för mig...
Hinner inte riktigt fatta. Vill hinna med och känna. Sedan är jag alltid undrandes. Jag förstår att det hon gör, som för stunden är avvikande, ändå är normalt. Men hur länge och varför är frågor jag ständigt ställer mig.
Som nu, hon vill inte somna utan napp men bara måste dra ut den direkt hon får den i munnen och sedan göra om det (efter att jag stoppat tbx den) 1000 gånger till...
Inte som när non var liten (jag menar, nu är hon ju stor...snart 5 månader, nästan vuxen, hehe!!!), och drog ut den av misstag. Nu gör hon det medvetet men vill ändå ha den i, förvirrande!

Förr var hennes ben såhär små å hennes pappa såhär knäpp:

söndag 24 februari 2013

Mitt beresta kök

När jag stod i köket i dag så började jag dagdrömma om resor. Det var länge sedan jag reste någonstans. Runt omkring mig i köket fanns det resenärer. Ris, vin, kaffe, socker, rapsolja, soya, tonfisk, ananas, sparris och kakao. Allihopa har de rest från länder världen runt. Ta t.ex tonfisken som ligger i en burk i mitt skafferi. Den har en gång i tiden simmat runt i vackert turkost vatten i Thailand medan jag själv inte ens har rest längre än till Teneriffa. Kikade på förpackningarna vilka länder det var och hittade sedan en bild från passande fält i respektive land. Tänk att man har ett så berest kök :)

Jag har...
 ...Ris från Punjab och vin från Spanien



 Tonfisk från Thailand och socker från Kenya
Kaffe från Brasilien och soya från Kina
 

 Raps från Belgien och ananas från Thailand
 
 
 Ovan: Kakao från Västindien. Nedan: Sparris från Tyskland

 
Bilderna kommer från följande sidor: kakao, ris, druvor, tonfisk, socker, kaffe, soya, raps, ananas och sparris
 
 

lördag 23 februari 2013

Inte utan min dotter

I mars ska vi på besök på två olika dagisar. Usch, jag vill inte att Gogumman ska gå på dagis. Eller i grundskola, gymnasie, högskola, gifta sig osv. Hon ska ju bara vara med mig, har jag tänkt ;) Vi två lallandes livet ut hand i hand. Jag tar hand om henne å torkar hennes dreggel nu och hon tar hand om mig och torkar mitt dreggel senare! Myyyyyyyyyyyyyyyyys!

Hennes pappa har tänkt att hon aldrig ens får dejta pojkar, men jag kan släppa lite på den punkten för barnbarn vore ju mysigt! ;) Jag, gogumman å gogummansgumma/gubbe... härligt! Tre är en pakt!



fredag 22 februari 2013

Abstinens & myspys

Kinamat

Gogummans mormor och morfar hade abstinens efter gogumman så vi var dit i kväll.
Vi käkade kinamat. Något mysko hände med min mat. Jag beställde enligt nedan:

Är inte så förtjust i friterade bananen så jag valde bort den. Mina föräldrar valde en annan meny som innehöll 3 olika friterade saker och annat medan sambon valde någon gryta med svarta bönor osv.
Mina saker åkte i en påse tillsammans med ris och annat. Mamma å pappas friterade saker åkte i en annan påse, även den med ris å lite annat.

Deras friterade saker var krispiga och knapriga, allt mitt var mjukt, både vårrullen å kycklingen. Mysko! Undrar vad som hände i dessa kassar på vägen hem?

Abstinens?

Gogummans farfar med "ny" tant har nyligen valt bort gogumman (och oss) från sina liv, undrar om farfarn tänker på gogumman något. Han borde ju undra hur hon mår, utvecklas osv. Vi sågs ju ganska ofta tidigare. Det är så overkligt för mig att välja bort barn och barnbarn.

Myspys i solen



Såg i någon serie eller liknande på tv en dubbel solstol, vad mysigt! Tänk att ligga i t.ex. denna å gosa på sommaren:


Hittade en annan variant som också var lite kul men ganska opraktisk (om man ska sola) plus att man går miste om en massa gosig närhet.

 
 

Avslutar med lite tankar...


Natti natti!

torsdag 21 februari 2013

Köksluckor

Jag å sambon badar inte i pengar. Vilket inte är något problem egentligen, vi lever inte så storstilat :) Han jobbar som timmis, vilket är en väldigt osäker inkomst. Själv jobbar jag 72% inom vården, vilket inte heller ger någon förmögenhet. Nu är jag dessutom mammaledig.
Detta är som sagt inte något större dilemma. De enda gånger jag känner att jag går lite i försvar är när människor tror att min klädstil, frisyr, heminredning osv. helt är baserat på smak och inte alls på ekonomi. T.ex. en kommentar som: "Du borde skaffa extensions, det skulle du passa i" eller "om jag vore dig så skulle köpa en flytande säng för det skulle passa i ert sovrum".


Jag skulle gärna ha vackra extensions och vem vet, en "floating bed" (nej jag menar inte vattensäng) kanske skulle göra underverk för ryggen. Jag har dock inte råd!

I stället så kladdar vi lite med färg, limmar det som spricker och tejpar där det inte syns. Vi sparar lite pengar och lägger lite pengar på våra intressen och dotterkotten.

Vi har målat våra köksskåp (jovisst vore det finare att skaffa helt nya, men vi har inte...you know). Nu behöver 3 luckor målas om. Vi vet dock inte vad färgen vi målade med hette. Vi målade om alla köksluckor för ca 2 år sedan. Jag har varit in i butiken 4 gånger nu utan framgång. En gång täljde jag bort en del av den gamla färgen för att vi skulle kunna jämföra inne i butiken. Det gjorde vi och jag och killen på måleriavdelningen var helt överrens. Jag åkte hem, målade och jaaaaa... det var rätt! Sedan försvann molnen och solen sken in... öh! Fel färg! Det skiljer sååå lite, men ändå för mycket. Jag var dit igen vi stod åter igen och granskade, funderade. Åkte hem med ännu en burk som stämde bättre när det gäller färg, men den är för ljus!

I dag var jag dit igen. En tjej jobbade. Jag förklarade dilemmat för henne. Hon tyckte ganska direkt att inget fanns att göra åt saken, hm. Gillade att killen åtminstone försökte. Jag förklarade att typ 515-03 hade för mycket rött men att 515-02 var för ljus. Siffrorna har ingen betydelse sa hon, dom finns bara där så jag kan knappa in dom i datorn när du har valt färg.
Nja inte riktigt, så jag försökte då förklara för henne att 03 betyder typ 3 delar rött medan 02 betyder 2 delar rött. Det går att läsa i koden hur färgen är blandad. Hon tittade konstigt på mig och sa: "Du får måla om allt i ny färg".

Oki, tack för hjälpen :) Är det verkligen meningen att jag ska lära personalen på måleriavdelningen om färgkoderna? Är det inte jag som ska vara okunnig och de som står för expertisen?

Kanske enklare att beställa ett kök som detta... nej vänta...
..., jag har ju inte råd ;)

måndag 18 februari 2013

Mysigt för fottingarna

Gullig omtanke!
 

I dag kom granntanten över med en liten present till Gogumman...
Små supersöta sockor från Noa Noa miniature

Jättesnällt!! Vi tackar och bockar!

söndag 17 februari 2013

Tavlor

Nu under mammaledigheten (då dottern sovit) har jag bl.a. gjort tre tavlor. Kul att få vara lite kreativ mellan matning och blöjbyten :)



fredag 15 februari 2013

Partner + partner = barn

Träffade barnmorskan i dag, hon som vi träffade under graviditeten.
Hon berättade att de hade fått direktiv. De fick inte längre fråga en gravid kvinna som uppsöker bvc för första gången: "Finns det en pappa med i bilden?".
Detta kunde anses kränkande mot samkönade förhållanden, därför var man tvungen att säga partner.
Mamma och pappa var bannlyst. "Finns det en partner med i bilden?", var det korrekta.

På riktigt?

Varför ska allting gå till överdrift?
Folk blir så lätt kränkta nuförtiden tycker jag.

Om barnmorskan frågar om det finns en pappa med i bilden är väl inte det viktigaste? Finns det en liten bebis på g... DET är väl det som är viktigt? Frågan är om folk verkligen blir så lätt kränkta eller om det bara antas att det är kränkande.

söndag 10 februari 2013

Gonatt eller gomorron

With every gust of wind the butterfly changes its place on the willow


fredag 8 februari 2013

Akta dig för mörka gränder

Jag tänker ibland på den kvinna som mördades i Västerås i januari i år...

"Det var måndagen den 14 januari som kvinnan flydde in i secondhandbutiken Myrorna på Stora gatan för att undkomma mannen hon tidigare haft en relation med och nu kände sig hotad av.
Men det hjälpte inte. Mannen knivhögg henne inför kunder och personal. Hon dog två dagar senare."
VLT

Som jag har förstått det så försökte personalen hjälpa kvinnan bl.a. genom att ta in henne bakom disken. Larm om mordet kom in strax före lunchtid. Allt detta tycker jag är extremt obehagligt. Allt våld är givetvis hemskt. Ändå tycker jag att det på något vis kändes mer betryggande när jag var yngre och fick förmaningar så som "gå inte ute själv om natten där ingen kan se dig". Nu var ju den här mannen specifikt ute efter sitt ex. Å det har väl alltid varit så att förövaren oftast är någon man känner. Dock är det väl mer ovanligt att mord sker på öppen gata i dagsljus.

Jag vill inte överföra min oro på min dotter, jag vill att hon ska växa upp och våga göra saker utan att tro att hon kommer bli mördad, våldtagen eller rånad. Samtidigt vill jag skydda henne, precis som jag själv vart skyddad. Till mig sa man "Akta dig för mörka gränder", vad ska jag säga till henne?
 
Mina tankar går åter till den mördade kvinnan och hennes kära!
 

söndag 3 februari 2013

Boktips!

 
 
Camilla Grebe och Åsa Träff har skrivit boken "Någon sorts frid". Jag tyckte den var bra skriven, ger bra känsla för karaktärerna. Inte fullt så spännande som den kanske förväntas vara? Å läser du beskrivningen nedan så vill jag tillägga: Nej, jag jag funderade aldrig på om jag också kan bli en mördare! SÅ medryckande var boken INTE, om du frågar mig :)
 
 
 
Beskrivning av boken på Adlibris:
 
"När systrarna Camilla Grebe och Åsa Träff var små smög de på varandra och tjuvläste varandras dagböcker, nu de bildar en ny, spännande författarduo!Siri är psykolog och psykoterapeut. Till hennes praktik på Södermalm kommer alla sorters människor. De hänger av sig kappan, tar några klunkar vatten och berättar om sina djupaste rädslor och mörkaste hemligheter. Men Siri bär också på en smärta. Hon är änka sedan hennes man omkom för ett år sedan, och i skärgårdsstugan som skulle blivit deras drömhem känner hon sig alltmer ensam och rädd. Så hittas en av hennes patienter död i vattnet utanför hennes hem. Polisen finner ett självmordsbrev där flickan tackar Siri för att ha hjälpt henne inse hur meningslöst livet är. Siris värld rasar samman. Är hon verkligen så dålig på sitt jobb? Eller finns det en annan förklaring? Siri börjar få en otäck, smygande känsla av att någon förföljer henne. Att någon därute i mörkret utanför stugan vill henne illa. Någon sorts frid är till sista sidan en riktig bladvändare. Skickligt använder Grebe Träff den klassiska deckarens alla möjligheter att driva upp spänningen och listigt plantera ut ledtrådar - eller villospår! - i handlingen. Samtidigt gör de något nytt och eget av genren. I terapisamtalen med bokens karaktärer växer en förtröstansfull insikt fram hos läsaren att vi delar våra mörkaste hemligheter med varandra. Och en obehaglig fråga väcks: Betyder det att jag också kan bli en mördare? "



fredag 1 februari 2013

Försäkringskassan...

...ligger inte på topp hos mig. Har nog aldrig gjort. Jag är glad att vi har en försäkringskassa men jävligt irriterad på att den inte fungerar effektivt. Hela systemet påminner mig om att använda kåda som tuggummi, dumt, segt och uråldrigt.

Vad jag kan minnas så har jag varit kontakt med försäkringskassan 2 ggr i mitt vuxna liv, när jag bröt benet och när jag fick barn.
När jag bröt benet så kunde jag inte jobba, totalt omöjligt att lyfta andra när man inte kan stödja på sina egna ben. Det tog försäkringskassan mer än 4 månader att betala ut pengarna. Jag bodde just då själv, och att i 4 månader ha NOLL kronor i inkomst hade aldrig funkat utan mina underbara föräldrar. Hade jag inte haft dom, vem hade då ställt upp å lånat mig pengar till hyra, mat osv.?

Å så nu då, detta med att ha fått barn. För min del så har det funkat ganska bra, dessvärre inte för sambon. Det var några månader sedan vi fick Gogumman, fortfarande har han inte fått ut sina 10 dagar pappaledigt i samband med barnets födelse (dvs i pengar).
Det finns 2 orsaker.
Den första är att han anmälde sitt kommande föräldraskap för tidigt i jämförelse med när han sedan ansökte om ledigt (för jo, man måste först anmäla sedan ansöka.. sa jag något om kåda!!?) Försökte då göra om det hela, men då var anmälan för sen i förhållande till ansökan!

Detta ska ha löst sig å det som fattas nu är hans årsinkomst. Han har uppgett den och hans arbetsgivare har nu för 3:e ggn skickat in samma uppgifter i hopp om att de ÄNTLIGEN ska fatta. Men kåda är som sagt bara dumt.

Jag satt nyss å kollade egenom allt detta IGEN. Tänkte skriva ett mail till försäkringskassan, men när jag kollade under "mitt meddelande gäller" så insåg jag att det inte fanns något ämne som VERKLIGEN passade mig, hade önskat att det hade funnits ytterligare en rubrik att välja på...