söndag 6 oktober 2013

Jag blir så arg!

Den 22 januari 2013 skrev jag här i bloggen om hur trött jag blir på att andra tror sig veta bäst angående min dotter.

Vi har ingen (eller nästintill obefintlig) kontakt med en släkting och dennes äkta hälft.
Detta beror på att paret i fråga pratat skit om oss och hur vi är som föräldrar. Hur vår Gogumma far illa p.g.a. av oss. Allting baserat på INGENTING.
De kan själva t o m erkänna att de bara GISSADE att Gogumman for illa (men dom har inte bett om ursäkt för sina förtal).
De gissade t.ex. att Gogumman inte satt i bilbarnstol.
Varför, undrade vi!
Jo, detta baserade de på att vi aldrig informerat dom om att vi har en bilbarnstol!?!

Tydligen funkar det som så att det man inte fått information om - det händer inte. Så jag antar att ni som läser här tror att jag varesig går på toa, andas, matar min katt, handlar på ICA eller betalar skatt.
Jag har ju inte heller pratat om mitt sexliv (eller adoption) så ni antar väl att vi fick Gogumman i ett Kellogs paket? ;-)

Nåväl... i dag ringde herrskapet iaf och vill väll försöka "hitta tillbaka" (men inte be om ursäkt, det är vi som varit dåliga att informera dom om saker vi inte visste att dom vill veta).
De har aldrig menat att vi gör något fel!? Ett par minuter in i samtalet börjar de prata om Babygymnastik.
 - Går Gogumman på det?
Svaret är nej, det är inget för oss.
 - Jooooo, men babygymnastik ÄR bra för barn. De känner flera barn som går på babygymnastik och dessa barn mår fantastiskt.
Jo, men det gör Gogumman också så det är inga problem.
 - Vi tycker ändå att babygymnastik vore det bästa för Gogumman!

What The Fuck!?

Hade jag hållit i luren så hade samtalet avslutats innan det ens påbörjats.
*Morr*

PS Om någon (typ skumma släktingar) undrar så går jag på toa, andas, matar katten, handlar på ICA - och ja, vi hittade dottern i ett Kellogs paket DS

söndag 29 september 2013

Livet efter döden...

... jag har aldrig direkt trott på "livet efter döden". Jag har trott att det är något människan vill tro på för sin egen skull - för att dels orka med förlusten av dom man älskar - men även för att det kan vara svårt att förlika sig med tanken på att det är över, för gott!
Men vad vet jag?
Jag är den sortens människa som inte köper grisen i säcken så att säga.
Kanske är det just därför som denna bild roar mig :-)


söndag 22 september 2013

Härliga dofter och vackra godisar

Skenet bedrar

Först och främst vill jag tipsa om Air Wicks "Black edition". Jag är ju en sk Buzzador (för mer info se längre ner i höger kolumn) och har nu fått prova detta doftljus. Den finns i 2 dofter - "Mulled Wine & Cinnamon Apple" (glögg, kanel och äpple)  samt "Purple Blackberry Fig" (björnbär och fikon). Jag kan säga att Mulled Wine & Cinnamon Apple givetvis luktar jul :-) Riktigt mysigt, om man gillar doften av jul (och såvida man inte tror att det då ska lukta full tomtefar!!)

Båda ljusen doftar gott men jag tycker nog att det mest överraskande med dom är skenet. Vitt stearin och då borde det ju vara vitt sken... eller?! På glaset som är svart (och som agerar ljusstake) finns ett vitt mönster som ändrar färg efter att man har tänt ljuset, superhäftigt!


För den som gillar doftljus och spännande färger kan detta vara ett tips att köpa hem och mysa med under höstrusket (även om man som jag tycker att hösten är ruskigt mysig).

Från juldofter till påskkärringar...

Jag är ju tjock. Jo, det är jag och dom som protesterar brukar vara smala människor som säger: "Du är inte tjock - du är fin". Jag sa aldrig att jag var ful heller ;-)
Nåväl, trots detta faktum så har jag aldrig varit speciellt förtjust i vare sig godis, chips eller bakverk. Smågodis är däremot något som min (normalviktige) make älskar och vräker i sig från morgon till kväll.
Ibland när jag åker och handlar så brukar jag köpa smågodis till honom (ska man inte uppmuntra beroenden?! ;)). Givevis väljer jag godis som han gillar men därefter väljer jag godis som jag tycker är fina. Vackra färger, former osv. En hel del av dessa "vackra" godisar går bort enligt maken.
Ändå är det en synd att kasta godis i detta hem. Jag tror nästan att maken ser det som ett större brott än mord (vi får med andra ord hoppas att han inte börjar skriva deckare).

Vid påsk och halloween brukar jag samla sådant godis i stora skålar, redo att ta emot utklädda små gottegrisar (jag menar - barn äter väl allt som heter godis?). Konstigt nog kommer det vare sig påskkärringar eller monster hit! De är väl ovanligt, eller? Vi bor ju centralt och så.
Eller kan det kanske vara så att det går ett rykte om snålparet med äckelgodis!? Synd att det i så fall inte funkar på försäljare/religiösa dörrknackare, jag har i och för sig aldrig provat. Nästa gång ett par slipsklädda ynglingar står utanför dörren så åker godisskålen fram ;-)

torsdag 19 september 2013

En överraskningarnas dag!

Den 31 augusti så gifte jag mig ju med Gogummans pappa, min stora kärlek...

Jag tänkte berätta kort om den dagen, då jag själv tyckte att den var mycket lyckad.
Min kärlek hade tidigare friat och vi var båda överens om att vårt giftermål skulle handla om OSS, inte om dyra kläder, bordsplaceringar eller toastmasters.
Jag, framför allt, ville inte stå nervös inför en fullsatt kyrka och knappt veta vad som hände.
Jag är en typiskt introvert människa och för mig kändes det viktigt att jag skulle minnas den här dagen, och verkligen känna mig närvarande och lugn.

Den 31 augusti skulle släkten vi har här i Västerås ha sk lyktfest/ljusfest i min brors kolonistuga som ligger vid Svartån. Man tänder en massa lyktor, umgås, äter gott och bara har det trevligt. Kvällen brukar avrundas med lite kräftor.
Vi berättade inte för släkten (mer än min bror och hans familj) att vi skulle gifta oss.
Vi tog hjälp av min brors familj och "lurade" i alla att min brorsdotter skulle uppträda (på vilket sätt och med vad framgick aldrig, hihi). På så vis kunde vi utan problem göra en nedsänkt scen - vilket vi enkelt gjorde genom att flytta alla möbler från altanen och ställa upp dom på gräsmattan - och gräsmattan vart på så vis en läktare.
Scenen dekorerade vi med lyktor och blommor.

När det så var dags hade alla samlats nere vid stugan, alla utom vi (som numera alltid är sena). Min bror och hans dotter sa att de skulle hämta en kompis till dottern som skulle vara med och uppträda. Istället åkte de och hämtade oss. Under tiden fick resten av släkten sätta sig på läktaren.
Min bror släppte av oss + min brorsdotter en bit i från stugan och återvände till stugan. Han sa där att vi var på gång.
Vi mötte upp prästen (samma som vi hade vid dopet) och tillsammans med henne gick vi till stugan.

Helt ovetandes satt släkten med ryggen emot oss och väntade på min brorsdotter. Jag, Kärleken och prästen väntade bakom stugan medan min brorsdotter (tillsammans med Gogumman) gick fram. Hon gick först fram och lämnade Gogumman till sin mamma. Efter det så gick hon fram till min pappa, gav honom ett paket och bad honom hålla i det. Sedan räckte hon en ask med servetter till min mamma och gick sedan ner och ställde sig på scenen.
Slutligen knäppte hon i gång en bandspelare och höll sedan upp ett hjärta.

Följande musik hördes...



Strax därefter började jag och min kärlek gå in med prästen bakom oss. Musiken porlade ut i den svala brisen och lyktornas sken speglade sig flackande mot svartåns mörka yta.
Den första som vände på sig och fick syn på oss var min moster som utropade: "Å herregud" innan hon började gråta, hihi. Innan vi ens ställt oss tillrätta på scenen var min mamma rödgråten.
Allt var så vackert och prästen sa att Svartån samt den grönska bortom ån, som likt en grön vägg har växt upp under sommaren, fick vara dagens altare.

Vi lovade att fortsätta att älska varandra i nöd och lust. När det var dags för ringarna vände sig prästen till min pappa och sa att "dom har ju du". Pappa skakade på huvudet och protesterade osäkert. Prästen sa då: "Du fick väl ett litet paket alldeles nyss". Förvånat såg pappa ner på paketet som min brorsdotter hade räckt honom och började sedan med fumliga händer öppna det. Givetvis fanns ringarna i paketet och han räckte över dom till prästen :-)

Allt var såååå fint och både min mormor och min farmor var överförtjusta över att ha få bevittnat detta.
Givetvis önskar vi att andra delen av släkten, som bor 60 mil bort, också hade kunnat varit med. Det var dock omöjligt om vi skulle kunna hålla det hela på den nivå vi ville ha det.

Det var en underbar dag och nu delar hela vår lilla familj samma efternamn.
Jag tycker det känns så härligt att vara förälskad i en person och inse -
Han är min man!

tisdag 17 september 2013

När jag var 10 år...

... så bodde jag och mormor en sommar i mina föräldrars sommarstuga.
Då mormor inte hade (eller har för den delen) körkort så cyklade vi in till byn när vi skulle handla mat eller om vi så bara skulle köpa oss varsin glass.
Det tog en stund att cykla men det var alltid trevligt. Kanske känns det ännu trevligare nu när jag i vuxen ålder har lagt på min egen barndomskuliss med extra grönt gräs, nästan osynligt tunna glittrande fjärilsvingar, alltid ljumna vågskvalp mot benen och en evigt citrongul sol. Jag minns dock att det regnade, men då låg jag alltid (eller hur var det med minnet!?) nedbäddad och njöt av ljudet ;-)

Nåväl... En av alla dessa gånger vi cyklat in till byn vart lite annorlunda.
Väl framme skulle vi leda cyklarna upp eller ner (minns ej vilket) för en hög trottoarkant.
När mormor gjorde detta så rullade ena hjulet i väg. Vi fick fatt i det men stod sedan rådvilla och förvånade.
Ingen av oss kunde laga en cykel. Vi kände heller ingen som kunde hjälpa oss och på den tiden jag var barn fanns inga mobiltelefoner, å andra sidan vem skulle vi ha ringt? Vi var förskräcka och mormor sa att det kunde ha gått illa.

Efter en stund sa mormor att vi skulle gå in på konditoriet, som låg precis bredvid, och ta oss en kopp kaffe/läsk och en bakelse och fundera på saken.
Vi gjorde det förstnämnda, men inte funderade vi mycket. Eller så gjorde vi det men kom inte fram till något vettigt.
Efter fikapausen gick vi tillbaka till våra cyklar, som vi hade lutat mot ett träd (inklusive det lösa hjulet).
Hör å häpna (som mormor skulle säga) så satt hjulet fastskruvat igen. Vi såg oss om men kunde inte se en enda människa.

Någon hade alltså skruvat fast hjulet åt oss!!
Än i dag undrar jag vem :-)

 Foto: http://www.smscs.com/

torsdag 12 september 2013

Mat å lite annat

Först: Tack för gratulationerna! :-)
Vilken sommar! :-) Vi har semestrat både i Stockholm, långt ner i östra Skåne och varit i sommarstugan. Lillan har blivit döpt, vi har förlovat oss OCH gift oss. Min mamma har även hunnit med att fylla 60 år. Vi har också firat andra födelsedagar och snart fyller Gogumman 1 år!

Jag måste skriva önskelista åt henne. Hennes pappa tycker att hon ska önska sig nya sängar åt sina föräldrar, funkar det tror ni? ;-) 

Jag älskar ju mat och är väldigt förtjust i att se mat på bild - i tidningar, kokböcker, bloggar osv. Smaskiga recept och inspirerande illustrationer. Av just den orsaken har jag ofta tänkt att jag själv borde lägga upp lite bilder på maten jag lagar (kanske med ett recept till, eller bara som ögongodis). Problemet är dock att när jag lagar maten blir jag lätt uppslukad, efteråt är jag redo att kasta mig över den och bara njuta. Det är där någonstans mellan matlagningen och ätandet som jag ska komma i håg att ta upp kameran... hmmm!
Det blir så konstig att ta kort på tomma avskrapade tallrikar efteråt. Eller det kanske kan bli min grej - gissa vad vi åt! ;-)

Jag har faktiskt försökt komma ihåg att ta bilder, men tyvärr så är det endast några sketna potatisar som hittills fastnat på bild under hela sommaren. Attans!


fredag 6 september 2013

13-08-31

Prästen bad oss välja en bibeltext, det blev denna... 

Dit du går, går också jag, och där du stan­nar, stan­nar jag. 
Ditt folk är mitt folk, och din Gud är min Gud. 
Där du dör, vill jag dö, och där vill jag bli be­gra­ven. 
Her­ren må göra mig vad som helst - en­dast döden skall skil­ja oss åt

 Nu är vi gifta
Jag är världens lyckligaste!

måndag 26 augusti 2013

Skolstart

Minns du din första skolstart? Var en fråga de ställde i VLT häromdagen.

Jag minns en enda sak - då jag numera bär omkring på övervikt p.g.a. av min stora passion för mat - blir jag full i skratt då det enda jag minns är att vi fick rödspätta, och att det var gott ;-)

Vad minns du?

onsdag 31 juli 2013

Jäkla knöl

I två butiker (i en annan stad än den jag bor i) har jag nyligen stått och letat efter potatis som INTE är maskätna :-( Här hemma hittade jag jordig men icke maskäten potatis... väl hemma visade den sig vara grön under all jord.

Visst låter sommar och färsk potatis mysigt men nu vill jag ha gammal potatis!!

söndag 28 juli 2013

You give me fever

Vi som gillar deckar-böcker och -film vet ju hur en typisk galenpannas sovrum ser ut. Från golv till tak finns det foton av stalkerns stackars offer. Bilder tagna ur olika vinklar, vid olika tidpunkter. Vi förstår att galenpannan ligger där i sin knarrande säng och tittar sig sömnig på alla sina bilder. Kanske han/hon (definitivt inte hen) även dagtid stirrar besatt på de bilder personen har satt upp.

Å så kliver jag in i ett sådant rum, i verkligheten. Personen har täckt väggarna med bilder. Dyrkan är uppenbar och min spontana instinkt borde vara att fly. Fast nej, det är ju bara min brorsdotter som har så kallad Bieber fever ;-)

Följande går att läsa på Urban Dictionary om just Bieber fever:
"The act of falling in love with the pop singer Justin Bieber. This condition can affect anyone from the ages of 1 to 92."
 Jag antar att enbart dom som är 93+ går säkra (å så Gogumman som ännu inte uppnått 1 års ålder) ;-) Vidare så kan jag inte låta bli å undra om Donald Trump hade ett finger med i spelet när Justin valde sin inledande succéfrisyr?





fredag 26 juli 2013

Kärlek

Vi har spenderat några mysiga dagar i sommarstugan. 
Massor av gos, god mat, varma sommarnätter och vågskvalp från sjön.
Vi har slappat och njutit av lugnet. 
Vi passade även på att förlova oss :-)

måndag 8 juli 2013

En doft av sommar...

Jag hade precis ätit en bit honungsmelon. Därefter väckte jag sambon. Yrvaket tittade han upp och sa: "Du luktar solstrålar". 
Hihi, härligt!

Doften av solstrålar

onsdag 3 juli 2013

Dopet

Lilla Gogumman döptes nyligen. Det var ett vackert dop. Prästen var ung och allt annat än stel. Ändå hade hon den pondus man förväntar sig av en präst.
Inför dopet skrev jag en dikt till Gogumman. Dikten läste prästen upp i kyrkan.
Det stod dock inte Gogumman, utan hennes namn :-)


Vi frågade även Gogummans ena faster om hon ville sjunga en sång, vilket hon ville. Vi valde "Utan dina andetag" med Kent. Det är så vi känner inför vår lilla älskling.

"Utan dina andetag" här med en tjej som heter Carolina Wallin Pérez.


Gogumman skötte sig exemplariskt :-) Men hade hon gråtit, skrikit eller vad som helst så hade hon varit perfekt ändå, för hon är perfekt för oss!

lördag 29 juni 2013

Glass i stora lass

Hemma hos oss finns denna fina kupa från Plantagen. Jag målade botten vit (den var träfärgad).

I den förvarar jag glasstrutar, strössel och sådant som är gott till glass. I glasbehållaren bredvid (den med en krona på) finns det mini-marshmallows. Det är riktigt gott att hälla i smeten tillsammans med colasås om man gör hemmagjord glass i glassmaskin. Även bra att lägga i botten av en strut, så slipper man "glassrinn" :-)

fredag 28 juni 2013

Buzzar Nestlé

Jag är en Buzzador. Detta innebär att jag får prova produkter (utan kostnad), dela med mig av information kring produkten och även ge gratis exemplar av produkten till andra.
Det som är bra är att min åsikt ska vara ärlig, inte påhittad för att passa företaget.
Just nu så buzzar jag Min frukt från Nestlé. Gogumman älskar frukt så det passar oss utmärkt!


Min Frukt är god mosad frukt och bär till mellanmålet eller som en dessert. Lämplig för barn från 6 mån. Perfekt på utflykten, till lunchlådan eller till en lugn fruktstund. Visst kan man tycka att lite frukt kan jag väl passera själv. Men hur kul ser ett mosat äpple ut efter en timme? Nestlés frukt är förpackad på ett sådant sätt att den håller sig... länge!
Detta trots att den innehåller 100% frukt och INGA tillsatser!

Jag brukar även blanda Min frukt med gröten. Blir ett gott och NYTTIGT alternativ till sylt. Min frukt innehåller inget tillsatt socker eller sötningsmedel. 

Skulle du vilja bli Buzzador?
Följ den här länken så det framgår att det är jag som har bjudit in dig (mitt användarnamn som buzzador är Kattguld):
https://www.buzzador.com/buzzador/index.php?file=u-signup&lang=SE&refstr=Kattguld 

Du kan också skicka ett e-post meddelande med texten: Sweden Kattguld  till register@buzzador.com eller SMS: Buzzador Kattguld  till 72323 så får du inloggningsuppgifter direkt. Vid första inloggningen får du komplettera din profil så att det går att välja ut rätt kampanjer för dig.

Om du vill veta mer innan du bestämmer dig kan du följa den här länken:
http://www.buzzador.com/se?refstr=Kattguld